Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling i
Mosseruds GF - Bandy
Syfte
Att arbeta aktivt mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling.
Mål
Ledare
- Alla ledare skall veta vad mobbning, kränkning och diskriminering är.
- Alla ledare skall vara införstådda i vad föreningens handlingsplan innebär.
- Alla ledare förväntas att agera utifrån planen.
Aktiva barn och ungdomar
- Alla aktiva barn och ungdomar skall veta vad mobbning, diskriminering och kränkning är samt vara en schysst kompis.
Föräldrar
- Samtliga föräldrar till aktiva barn och ungdomar skall vara väl införstådda i vad föreningens handlingsplan innebär och förväntas agera utifrån den.
Vägledande dokument
- Idrotten vill
- Barnkonventionen
- Karlstads kommuns beslut
- Svenska Bandyförbundet
Definitioner
Mobbning innebär att en eller flera personer utsätts för systematiska trakasserier inom en social grupp. Det kan involvera våld eller hot om våld. Mobbning kan involvera ett eller flera av det som juridiskt benämns misshandel, olaga hot, förolämpning, förtal, övergrepp i rättssak, stöld, skadegörelse, olaga frihetsberövning, ofredande och sexuellt ofredande.
Exempel i verksamheten:
Ledare: En ledare kränker och/eller bestraffar upprepade gånger systematiskt samma barn
eller ungdom. Exempelvis säger; - Du missar hela tiden målet.
Aktiv: Samma barn eller ungdom blir alltid uteslutet ur gruppen av övriga aktiva eller att samma barn/ungdom alltid blir skämtad om inför de andra i gruppen.
Förälder: En förälder hånar upprepade gånger samma aktiv.
Med kränkande särbehandling avses återkommande negativt präglade handlingar som riktas mot enskild person på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför gruppens gemenskap.
Exempel i verksamheten:
Ledare: En ledare använder glåpord, blickar eller miner mot ett barn eller ungdom.
Aktiv: Samma barn eller ungdom använder glåpord, blickar eller miner mot ett barn eller
ungdom.
Förälder: En förälder använder glåpord, blickar eller miner mot en aktiv, ledare eller domare.
Diskriminering är när en person behandlas sämre än någon annan på grund av egenskaper som hör till den diskriminerade. I begreppet är underförstått att åtskillnaden innebär något negativt för den diskriminerade. Egenskaper som kan anses diskriminerande är till exempel kön, könsidentitet, etnicitet, funktionsnedsättning, ålder, hudfärg, inkomst, övervikt, sexuell läggning och religiös eller politisk åsikt. Underförstått betyder det att det är något negativt för den utsatte.
Exempel: Att alltid ägna mer tid åt vissa barn och unga utifrån favorisering.
Exempel i verksamheten:
Ledare: En ledare får inte vara ledare för att ledaren är homosexuell.
Aktiv: Barn eller ungdom kan inte vara med för att föräldrarna inte har råd.
Förälder: En förälder får inte vara ledare på grund av sin funktionsnedsättning.
Förebyggande aktiviteter
Ledare
- Ger varandra feedback, såväl positiv som negativ.
Aktiva barn och unga
- Öppen dialog på träningarna avseende mobbning, kränkning och diskriminering.
- Värderingsövningar
Föräldrar
- Föräldrainformation vid inskrivning av barnet/den unge i föreningen. Öppen dialog mellan föräldrar och ledare utifrån eventuella speciella behov som barnet har, för att barnet skall trivas och utvecklas i föreningen.
Åtgärder
Ledare
Om ledare mobbar, kränker och/eller diskriminerar aktiva barn och/eller unga kommer åtgärder att vidtas i steg upp till steg 4, om förändring ej sker:
- En annan ledare samtalar enskilt med barn- och ungdomsledaren.
- Huvudledaren informeras om situationen samt föräldern till barnet/den unge.
- Problemet lyfts upp till kansliet och styrelsen.
- Styrelsen tar beslut om åtgärd tillsammans med huvudtränare som sedan vidarebefordras till barn- och ungdomsledaren. Övriga berörda informeras muntligen samt brev.
Aktiva barn och ungdomar
Om aktiva barn och ungdomar mobbar, kränker och/eller diskriminerar andra barn kommer åtgärder att vidtas i steg upp till steg 4, om förändring ej sker:
- Barn- och ungdomsledaren tar enskilda samtal med de inblandade.
- Barn- och ungdomsledaren informerar föräldrar.
- Problemet lyfts upp till huvudtränaren och huvudtränaren tar ett samtal med de berörda. I detta fall barnet/barnen eller den/de unga samt förälder.
- Styrelsen tar beslut om åtgärd tillsammans med barn- och ungdomsledaren som sedan skall förmedlas till de berörda. Vid behov informeras andra berörda per brev.
Föräldrar
Om föräldrar mobbar, kränker och/eller diskriminerar aktiva barn och ungdom kommer åtgärder att vidtas i steg upp till steg 3, om förändring ej sker.
- En ledare tar enskilt samtal med föräldern.
- Övriga ledare informeras.
- Styrelsen tar ett beslut tillsammans med ledarna som sedan skall förmedlas av huvudtränaren till föräldern. Vid behov informeras andra berörda per brev.
Förankring och uppföljning
- Handlingsplanen förankras, följs upp och revideras på första styrelsemötet efter årsmötet.
- Handlingsplanen hålls levande i föreningen genom snabbtest, värderingsövningar och informationsblad.
Kontakter
Vem i föreningen kontaktar jag om jag oroar mig för/fått vetskap om ett barns situation?
- Ordförande/ Bjarne Andersson: bjarne.andersson@psmab.com
Vem i föreningen kontaktar socialtjänsten?
- Ordförande/ Bjarne Andersson: bjarne.andersson@psmab.com
Vem i föreningen informerar barnet/den unge?
- Ungdomsansvarig/Ordförande: bjarne.andersson@psmab.com
Vem i föreningen informerar föräldrarna?
- Ordförande/ Bjarne Andersson
Vem informerar övriga berörda/drabbade barn och unga?
- Ungdomsansvarig/ Ordförande: bjarne.andersson@psmab.com
Om jag själv vill kontakta socialtjänsten, hur når jag dem?
- Socialtjänsten nås genom Karlstad kommuns växel, 054-540 00 00.
Vilket stöd finns inom kommunen?
- Familjeavdelningen dagtid genom Karlstad kommuns växel. Socialjouren från 16.30 till 08.00: 114 14 (polisens växel, be om socialjouren i Karlstad)
Tjäna pengar till föreningen
